Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.
Jag såg matchen mot Umeå FC på plats i den platta universitetsstaden som bjöd på sol men riktigt kraftiga vindar. Måste erkänna att en dag räckte i Umeå, jag längtade hem till Jämtland direkt.
Precis som i gamla tider när ÖFK spelade i Allsvenskan kom en supporterbuss lagom till matchstart med över 100 peppade rödsvarta fans som hördes mer än hemmalagets klack. Kanske var det stödet på läktaren som ledde till en drömstart för ÖFK och Theo Johansson som gjorde ledningsmålet i nionde minuten. Kanske blir det omgångens snyggaste mål?
Jag hade dock en dålig magkänsla där jag satt på medieläktaren. Inga matcher är lätta och även om vi ”borde” vinna mot nykomlingen Umeå så är 3 poäng inget man bara åker och hämtar på bortaplan. Mycket riktigt blev matchen en kamp efter att kaptenen Ali Suljic tveksamt fick rött kort i en situation där många menade att domaren missade en solklar hands på umeåspelaren sekunden innan. Precis innan utvisningen hade Kalipha Jawla kommit in med sin energi och vilja och skapade lägen men med en man mindre i över en halvtimme fick laget tänka om.
Hårt pressade och stressade var det intressant att se hur spelarna jobbade. Christian Enemark steppade upp och Marklund, som hade stöd av familjen i publiken, slet, Bonnah jobbade hårt som vanligt. Men Umeå tog ledningen i 78 minuten och då bytte tränarna in en trio in i form av Jamie Hopcutt, Adjoumani och Gideon Granström. Kort innan hade Ziad Ghanoum också bytts in.
ÖFK fick ny energi och hade en hel del boll men inga skarpa lägen skapades med en man mindre. Jag sa till de jag kollade matchen med att det enda vi kan hoppas på är en straff. Och så blev det. Erfarne Jamie Hopcutt stegade fram – och missade. Men som av ett under så togs straffen om då målvakten gick för tidigt.
Och säga vad man vill om Jamie Hopcutt men psyke det har han. Engelsmannen satte straffen andra gången och rödsvarta klacken jublade och ÖFK är fortfarande obesegrade efter tre omgångar. Tre omgångar, 5 poäng, 2 straffar! Och totalt 6 mål. Det är inget dåligt resultat hittills för ett bottentippat lag!
Kiarash Livani och Fredrik Aamund Eliasen har en aura av lugn och självsäkerhet runt sig och den smittar av sig till spelarna. Det handlar om att tro på sin idé, våga fortsätta spela vad som än händer och den känslan måste alla spelare ha för att det ska lyckas.
Det kommer inte att bli en lätt resa i år men det här laget kommer kriga sig till poäng.
Det var tydligt att stabile Albin Sporrong saknades och jag hoppas innerligt att han är tillbaka i matchen mot Kalmar då vi tvingas spela utan vår klippa Ali Suljic också. Återstår att se hur tränarduon ska tackla det bortfallet i matchen mot Kalmar på söndag. Det blir inte en lätt match! Skulle vi få med oss 1 poäng i påskägget från Kalmar då tror jag att vi har något stort på gång.
För övrigt var det fint att se hur materialförvaltaren, trotjänaren, Moubarak Abdallah, tidigt kom på plats till arenan i Umeå för att fixa i ordning spelarnas omklädningsrum. Ordning och reda, matchkläder på plats, kaffe och fika på bordet. Slog på peppande musik i högtalarna. Vilken fin uppladdning för spelarna att komma till. Alla roller i laget är lika viktiga om man ska lyckas!
MALIN A JUNKKA
Dela artikel