Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.
Jag brukar tänka att ett fotbollslag är ett tvärsnitt av samhället. Det är ingen homogen grupp men alla delar kärleken till fotbollen. Det är den som förenar och får laget att ta nya kliv, kämpa tillsammans och vinna matcher och nå mål.
En brokig grupp som dag efter dag ses på planen, på bussen, i omklädningsrummet, på gymmet.
Laget går igenom framgångar men ska också ta sig igenom hårda motgångar. För tränarna gäller det att hålla ihop den här blandade gruppen, få den att tillsammans ta ansvar, ta löpningar för varandra och få spelare som för tillfället är bänkade eller skadade att också vara en stark del av gruppen. Som ni förstår är det ingen lätt uppgift och egentligen är det ett under att det fungerar. Men det är det som är så vackert med lagidrott.
Jag tycker att söndagens match mot Utsikten var en uppvisning i hur vacker lagidrotten kan vara. Inte för att spelet var perfekt och inte för att resultatet var så övertygande men för att ÖFK visade att det här är ett lag som håller ihop när stormen blåser.
Med en turbulent vecka i bagaget som garanterat inneburit mindre sömn och många tankar lyckades teamet samla sig och ta 3 poäng på hemmaplan. Tillbaka till den till brokiga gruppen. Ibland faller någon tillfälligt och har det tufft precis som det kan vara i en familj. Ett fotbollslag består bara av människor även om vi har lätt att glömma det och ser dessa spelare som enbart proffs på plan.
Men spelarna i ÖFK bestämde sig för att fortsätta spela och visa att det är laget är något att räkna med. Kaptenen Ali Suljic var en klippa bakåt men hade också huvudet på varenda hörna och ledde sitt lag på ett stabilt sätt. Han måste vara klubbens bästa förvärv på många år. Simon Kroon och Nebiyou Perry trollade bort Utsikten-spelare gång och gång och Karlsson-Grach var Lukaku-lik i sina mottagningar av bollen. Sporrong och unge Michael fixade och donade på mittfältet. Myko och Hopcutt gjorde sitt och det gjorde precis alla. En som ska nämnas särskilt är Andrew Mills som storspelade när det behövdes som mest. Han tog ansvar och gjorde det med bravur. Tack Mills!
Och med en så fin bänk känns det som supporter tryggt att inte behöva oroa sig för byten. Simon Marklund kommer att göra mål inom kort. Och laget slutade inte att spela vid 1-0 ledningen utan gick för 2-0. Precis som man ska!
Nu känns det så hoppfullt inför matchen mot Landskrona på söndag och inför hösten. Tack alla spelare och tränare för att ni tar er igenom det mesta!
MALIN A JUNKKA
Dela artikel