Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens egen uppfattning.
Min magkänsla inför matchen var så där. Norrby är ett starkt lag och de spelade 1-1 hemma hos på Jämtkraft Arena i våras. När Norrby dessutom lyckades ta ledningen så kom känslan av hur omöjligt det ibland kan vara att lyckas vända en match. Abodi så nära skjuta i krysset från långt håll, Amar med sin fina chans som målvakten nådde och senare Molls i stolpen. Den typen av match där ÖFK har störst bollinnehav men slarv i försvarsspelet gör att vi ändå förlorar poäng. Norrby gjorde 2-2 sent och tog därmed 3 poäng av oss.
Men däremellan då? Då hette huvudpersonen Mario Palomino. Från att ha jagat och jagat boll och försökt att göra mål som inhoppare i många matcher fick han äntligen utdelning. Han fick komma in istället för Jabir Abdihakim Ali efter halvtid. Efter en assist från Marklund hittade den reslige spanjoren från Granada mål. Det första i ÖFK-tröjan! Jag blev så glad! Jag hade ärligt börjat tänka att Mario är en anfallare som kanske skulle blomma ut nästa säsong. Men nu får jag tänka om! Efter att dessutom gjort sin andra mål som gav ÖFK ledningen en stund känns han helt plötsligt het som chili.
Tyvärr fick han inte bli den matchhjälte han förtjänade att bli då det ”bara” blev en poäng men jag hörde att laget varit så glada för hans skull. Det andra målet kom efter en fin assist från Daniel Miljanovic, killarna är bästa vänner och firade tillsammans. Den glädjen!
Nu är 16 matcher spelade i Superettan. 14 återstår och hela 42 poäng att spela om. Vi har 26 poäng just nu. Det är bara fyra poäng upp till trean Norrköping. Men det är så jämnt bakom oss så det är skört. En sådan match som spelades i går mot Norrby måste vinnas om vi ska vara i toppen.
Mycket kan hända än men det gäller att hålla truppen skadefri och motiverad. Bra att ännu en anfallare visar att han kan göra mål. Det ökar hoppet inför hösten som väntar. Ses på Yranmatchen på lördag på arenan!
MALIN A JUNKKA
Dela artikel