21-årige Yannick Adjoumani (som fyller år dagen vi ses för intervju) är uppvuxen i en familj med två lillasystrar och en storebror. Han var den enda som valde fotbollen i sin familj. Han spelade fotboll hela tiden och överallt med sina vänner.
– Min pappa älskar fotboll och när jag ville satsa på fotbollen sa han ja men med förutsättning att jag också klarade av skolan.
Sagt och gjort. 12-årige talangfulle Yannick började på en fotbollsakademi en bit bort från hemstaden Abidjan. Han spelade fotboll i kombination med skolgång och kom hem på helgerna.
Abidjan är den största staden i Elfenbenskusten och är belägen vid atlantkusten, 240 kilometer söder om landets huvudstad Yamoussoukro.
Yannick är van att vara ifrån sin familj men saknar dem enormt mycket. De hörs hela tiden på telefon och Facetime men de har inte setts på tre hela år. Just nu är det extra tufft då Yannicks mamma är sjuk.
– Jag ringer till pappa hela tiden för att höra hur hon mår. Men jag vet inte när jag kan åka och träffa dem, säger han.
Men trots det svåra att vara så långt ifrån sina nära och kära är fotbollskarriären det viktigaste för honom.
– Jag spelar för dem! Här lever ni annorlunda än i Afrika. Det är fattigt där. Jag kan försörja dem, säger han.
Yannick kom med sitt akademilag Asec Mimosas till Sverige för första gången i samband med fotbollsturneringen Gothia Cup. Han gillade Sverige direkt. Akademilaget åkte en gång per år till Europa för att visa upp sig för agenter och möjliggöra karriärer för spelarna i Europa. Det allsvenska laget Häcken fick upp ögonen för den unge vänsterbacken från Elfenbenskusten och när han var 18 år flyttade han till Göteborg. Tyvärr blev det inte så mycket speltid och han trivdes inte riktigt i Göteborg.
– Det är en för stor stad. Jag trivs mycket bättre här.
Yannick ville ha mer speltid och talade med sin agent som föreslog Östersund.
– När jag kom hit i februari 2021 tyckte jag att det var för kallt. Jag ville inte stanna men sedan träffade jag laget och alla, särskilt Moubarak, var så snäll. (Moubarak är materialförvaltare i ÖFK. reds. Anm.)
Sedan dess kallar Yannick ÖFK och Östersund för sin familj och sitt hem och han har verkligen blivit en publikfavorit med sin kämparanda och sitt stora leende.
– Alla supporters är fantastiska här. De skickar mig textmeddelanden och pratar med mig på stan och arenan. Alla är så trevliga! Det känns som mitt hem, säger Yannick med en tacksamhet på rösten. De ger mig så mycket kärlek.
Tränarna har han lärt känna väl vid det här laget.
– Jag älskar Magnus och Stefan. Men jag och Magnus tjafsar också mycket, säger han med ett skratt och jämför honom med en pappa.
De har tät kontakt även nu under ledigheten på telefon.
När jag frågar Yannick vem han skulle ta med sig från laget om han tvingades vara på en öde ö i ett år svarar han direkt Magnus med ett varmt skratt.
Tror du han skulle vara bra på att fiska och göra upp en eld?
– Ja det tror jag!
Hur ska en bra tränare vara?
-Han ska behandla sina spelare lika och göra sitt bästa för alla.
Under ledigheten har Yannick varit mest för sig själv i sin lägenhet. De andra spelarna har åkt till sina hemorter och besökt släktingar. Jag frågar om han tycker det är ensamt.
– Jag lever det drömliv jag vill leva. Jag kan inte tänka på något annat än fotboll.
Dagarna består av att sova länge, träna och laga ivoriansk mat. Yannick vägrar äta den svenska maten. Han gillar inte den. Han tar även med sig matlådor på bortamatcherna.
– Jag äter mycket ris, fisk och tomatsås.
Han dricker ingen läsk och inga koffeindrycker.
Under uppehållet tillbringar han fem av sju dagar på gymmet, ibland har han tränat med fystränaren Thomas Näsholm men mestadels själv. Han älskar också att spela FIFA, lyssna på fransk musik och titta på fotboll.
– Jag tittar på all fotboll och försöker lära mig nya saker från spelare som har min position.
Hans favoritlag i Premier League är Chelsea.
Hur är det att träna och spela på konstgräs?
-Det är helt okej. Vi har en bra plan här, säger Yannick som verkar se positivt på det mesta här i livet.
Men han ser fram emot ett två veckor långt läger i Spanien i januari.
– Det ska bli skönt, säger han.
Har du lärt dig några svenska ord?
-Tack så mycket, säger Yannick med ett bra uttal och lovar att lära sig mer under 2024.
Vad är ditt mål för 2024 och hur tror du att det går för ÖFK?
-Jag vill göra mer assists och mål. Vi kan komma etta eller tvåa om vi får behålla många spelare. Vi var inte nöjda med en femteplats men vi måste jobba hårt med det mentala i år för att inte förlora på de sättet vi gjorde så många gånger 2023. Målet är Allsvenskan, avslutar Yannick.
MALIN A JUNKKA
Dela artikel