Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.
Nu har strålkastarna på Jämtkraft Arena släckts för i år. Jag kan inte förstå att säsongen är över. Men med tanke på att är första advent på söndag så är det väl bara att acceptera läget, ta fram julsakerna och värma glöggen. Gillar jag det? Nej.
Men det viktigaste är att vi ses här igen när dagarna är längre och vårsolen kommer fram. För ÖFK ska spela i Superettan även nästa år! Vi fick en ny chans att stabilisera klubben, forma laget och visa vad vi kan 2025! Tack för det!
Vi kan konstatera att ingenting, absolut ingenting, kom gratis i år. Årets sista match på arenan var ett typexempel på den fight som laget haft under hela året. Förutom att börja med att ligga under efter en märkligt dömd straff så piskade vinden spelarna i ansiktena, snön vräkte ner så linjerna suddades ut och tidvis såg det ut som matchen utspelades på en halkbana eller var ett företagsgig med snöfotboll som inslag. Men vilka krigare vi har i laget! Är så tacksam för uppoffringar i kyla och snö som gjorde att vi klarade det. Målvakten Adam Benediktsson förlorade känseln i ett par fingrar under ett par timmer efter matchen vilket är förståeligt. Att stå i mål och snö och minusgrader kräver sin person.
Nu väntar en period som vissa tycker är väldigt spännande medan andra (läs jag) tycker är jobbig. Det känns alltid sentimentalt när kontrakt går ut och en ny trupp ska sättas ihop. Förändringar hör till men är jobbiga.
Hade sportchefen Stefan Lundin haft en budget som Man Citys hade det varit enklare, men nu krävs både tur (med skador och tajming) och skicklighet för att lyckas. Och tyvärr är det ju så att klubben kan behöva säga hej då till vissa spelare som gjort avtryck som kan inbringa pengar till klubben. På min önskelista, för att nämna några, står att vi får behålla Yannick Adjoumani som uppvisat ett stort hjärta för klubben och spelat samtliga matcher i år. Och att backlöftet Philip Bonde får vara kvar intill Ali Suljic. Jag vill också se Jakob Hedenqvist i 2025:s års trupp. Då har vi en bra grund. På önskelistan finns också en eller två nya strikers.
Med nio utgående kontrakt så blir det en del ändringar att vänta.
Även om det här året varit jobbigt och laget inte presterat på den nivå vi eller dem själva hoppats på så finns ljusglimtar att ta med oss in till 2025. Vi gör mål igen och vi kan komma igen när vi ligger under och det finns fina individuella prestationer och utveckling hos en del av killarna som bådar gott inför 2025.
Nu väntar en tid när vi får följa lagets uppbyggnad från håll. Men jag längtar redan efter doften av konstgräs när planen värms upp och sopas fram i mitten av februari. Det ger mig vårkänslor om något. Vi ses väl på arenan 2025?
MALIN A JUNKKA
Dela artikel