Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.
Värnamo kändes på förhand väldigt farliga. Erfarna, målfarliga spelare och nyligen nedklivna från Allsvenskan. Men första halvlek var den bästa vi hittills spelat i år, eller kanske ÖFK:s bästa på flera år skulle jag vilja påstå. Värnamo eliminerades. Simon Thern blev osynlig och likaså målskytten Antonsson. 3 ljuvliga mål mot noll.
Alla spelare gjorde sitt bästa och mer. Curtis Edwards var smart i sitt spel, Marklund stabil och Abel Stensrud skapade och var så nära att få sitt första mål i Superettan men domaren dömde det som självmål. Jag tror publiken ger honom det målet!
Amar Begic visade sin energi på plan och fick belöning genom ett mål. Det är en fröjd att se honom spela, det är känslor och kamp hela tiden. Och Hugo Azzi som fick kliva in i backlinjen, när tränarduon fick tänka om efter Suljic avstängning, var superbra. Han gjorde brytningar och var kanske snabbast på planen tills krampen slog till.
Men vis av erfarenhet så vet man att duktiga lag kan komma tillbaka snabbt. I andra tappade ÖFK lite energi och Värnamo kom tillbaka till 3-2. Då blev det lite jobbigt igen. Skulle 3 nästan givna poäng, som det såg ut i första, i bästa fall bli 1 poäng? Nemanja manade på från sidan, Fredrik vankade av och an och gav de inbytta spelarna instruktioner. Vi fick några chanser men det blev inte mer än 3 mål – den här gången.
På läktaren fick kaptenen Ali Suljic se matchen från sidan. Det var många som ville byta några ord med mittbacken som var där med sin äldsta son Armin. Trots den tråkiga situationen att behöva missa minst en match med sitt lag såg han ut att trivas med fansen som verkligen visade honom sin uppskattning.
ÖFK:s fans är inte så bortskämda med 3 poäng och så glada som folk var i pausen har jag nog aldrig sett jämtarna. När spelarna kom in en efter en efter matchen var det först lite avvaktande känslor, ett missnöje över hur matchen utvecklat sig från 3-0 till 3-2. Men väl i omklädningsrummet släppte det och de kunde fira 3 mycket viktiga poäng. Med tanke på hur jämnt det är på mitten i Superettan just nu så gäller det att inte halka efter.
Och det bästa är att vi visade att vi kan göra mål igen. Lite firande i dag och sedan börjar förberedelserna mot Falkenberg hemma redan på lördag. Känner jag Nemanja och Fredrik rätt så börjar nog arbetet redan nu mot nästa match!
MALIN A JUNKKA
Dela artikel