Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.
Jag fyllde år i tisdags och planen sedan ett bra tag tillbaka var att fira dagen med ett alpinåk som jag tänkt att göra länge. Ett åk i franska Alperna som inleds på 3800 meters höjd på en smal kam med 50 graders stup på båda sidor. Där gäller det att ha koll på var man sätter sina pjäxsteg och på nerverna. Det blåste rejält när jag gick ut på kammen och adrenalinet pumpade.
Det gick bra med kamvandringen på 3 800 meters höjd och det efterföljande åket på cirka 3 h på en glaciär. Men på kvällen samma dag blev jag rädd på riktigt. Jag läste i mobilen att ÖFK:s medverkan i Superettan var hotad. Stämde detta? Jag kan säga att det lade sordin på mitt födelsedagsfirande. Och att gå på kammen på 3 800 meter kändes inte i närheten av rädslan jag kände för att mitt lag kanske inte ska finnas mer.
Nu vet vi mer. Läget är akut och pengar måste in både på kort och längre sikt. Det finns många åsikter om hur detta borde ha skötts och många som är trött på att ÖFK är en klubb med ständigt ekonomiskt trassel. Men nu är läget som sagt akut och jag är rädd.
Rädd för att elitfotbollen i Jämtland nått vägs ände.
Rädd för att en epok är över med det rödsvarta laget på arenan och halsdukarna i luften.
Rädd för vad som ska hända med alla akademiungdomar och deras drömmer om en plats i A-laget.
Rädd för en vår utan premiär på arenan.
Rädd för att en stor arbetsplats i länet plötsligt kan raderas ut vid en konkurs.
Rädd för tomheten om mitt lag inte finns längre. Vad ska vi trogna supportrar leva för då?
Att följa ÖFK innebär inte bara att se och gå på matcherna. Det är allt omkring. Historien med Europatiden, nutid, identiteten med att vara en underdog, tränarna, visionerna, mellansnacket i pausen, grubblerierna, besvikelserna och glädjen.
Och framför allt är ÖFK spelarna. Det är de som har huvudrollen i dramat på planen. Spelare från olika delar av världen och Sverige som tillsammans utgör laget, familjen som ska ta poäng. Kapten Suljic med sitt resoluta spel, publikens favorit Adjoumani, Bonde som har förutsättningar gå långt med sitt trygga spel, en pånyttfödd Bonnah, en löpstark Edqvist, en teknisk Marklund. Ja ni hör ju! Vilka spelare.
Spelarna i truppen har anslutit för att de tror på Livanis och Aasmunds Eliasens spelmodell och idé. Spelare som är beredda att offra allt för att bygga upp detta och skapa en familj både på och utanför planen. Spelare som vill visa upp vad de kan och bjuda på en show för publiken! Vi kan inte göra dem arbetslösa! Östersund och Jämtland behöver elitfotbollen. Vi behöver vårt ÖFK som engagerar så många, unga som gamla.
Så jag vädjar till er som likt mig inte vill förlora detta fantastiska i att ha vårt ÖFK. Gör vad ni kan! Köp en biljett till premiären, köp en halsduk extra eller bidra med mer om ni har pengar på fickan. Jag tycker att det här laget med Kiarash Livani vid rodret behöver en chans att få visa upp sig. Det här kan bli något riktigt bra som så många kan vinna på i längden!
Vi måste bara ses på premiären!
MALIN A JUNKKA
Dela artikel