Om Malin A Junkka:
Är i dag kommunikatör på Regeringskansliet med bakgrund som krönikör och journalist på Östersunds-Posten. Bästa fotbollsmerit, som icke talangfull tanig 16-åring, en andraplats i flick-SM i Stenungssund. Läs mer om den nya Supporterkrönikan här
Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.
Det finns ÖFK-fans och så finns det riktiga ÖFK-fans. Jag pratar om dem som lägger sin fritid på att åka på i stort sett alla bortamatcher för att välkomna laget när de kommer fram. De som står där på bortaläktaren i vinst och förlust. Supportrar som lär känna spelare och tränare då de stöttar laget i vått och torrt. Barbro Fundin Hedlund och Per Ola Hedlund har följt klubben sedan den startades och är två unika supportrar. ”Årets lag innehåller fina killar både på och utanför planen”, konstaterar Barbro som stolt kan berätta att de har ett helt rum fyllt av ÖFK-tröjor.
I morgon lördag spelar ÖFK årets sista match då laget möter ettan Västerås. Alltid lika vemodigt med med tanke på att det är den sista matchen med just de här spelarna. Barbro och Per-Ola ska givetvis ska åka ner och titta på. Hur hanterar de tomheten efter sista matchen? ” Det går bra, ÖFK:s träning börjar ju i januari och i vinter följer vi herr och dambasket där vi även har säsongskort”.
Det finns också dem som tycker att laget är så viktigt att de vill organisera sig. Sandra Gälliner är ordförande för Falkarna sedan i våras men hon har varit med i föreningen sedan 2017 då hon upptäckte ÖFK. ”Jag gillar att ÖFK har haft sin egen spelstil, sina kulturprojekt och varit väldigt mån om samhället och barnen runt omkring i Jämtland”. Hon har sina klara favoritspelare; Yannick Adjoumani och Cesar Weilid. ”Båda har snabbhet och bra brytningar. De ger sig aldrig. Kämparglöd. Ibland kanske lite för riskabla men de är unga och har stor utvecklingspotential”.
Sandra kommer att sakna sin ”familj” på läktaren när matcherna är över. ”Det är jättetomt när säsongen är över. Man blir som en familj på läktaren. Jag längtar redan till svenska cupen. Jag brukar ge familjen mer tid när fotbollssäsongen är över. Men jag är inte helt utan fotboll då jag tränar dotterns fotbollslag och vi kör inneträning på vintern”, säger Sandra.
I morgon är det fokus på matchen och sedan hanterar jag själv tomheten genom att fokusera på min skidåkning, längdåkning och toppturer.
Men en orolig period väntar, fylld av rykten och spekulationer. Vem blir kvar och vem försvinner? Jag kommer som vanligt läsa allt om möjliga transfers och så tittar jag på Premier League som tillfälligt får ersätta ÖFK:s matcher. I tomrummet som följer efter sista matchen hoppas jag på fler goda nyheter. Att Erick Brendon stannar känns stort och nu hoppas jag också att Mazur och Adjoumani finns kvar hos oss efter jul!
Jag avslutar här årets krönika med att citera en annan fotbollslåt (säkert förbjudet i supporterkretsar) men jag älskar dessa rader. Ni kanske känner igen låten?
Du är kärlek utan slut
Och du är jublet som stiger, vid sena kvitteringen
Jag står kvar här min vän
Vi är då, nu och sen
Och vi ses snart igen
Vi ses i Supporterkrönikan igen 2024! Ta gärna del av mina och David Lidström Hulténs spelarintervjuer som kommer här framöver på ÖFK:s hemsida!
Dela artikel