Östersunds FK och Ronald Mukiibi går skilda vägar. Redan 2015 så började den rödsvarta resan efter att Mukiibi lånats in inför den kommande säsongen. Samma år var han en av spelarna som hjälpte till att lyfta upp ÖFK till Sveriges högsta serie, Allsvenskan.
Därefter fortatte resan och Ronald Mukiibi erbjöds ett kontrakt för ÖFK. Totalt har det blivit 148 matcher och nio mål för en oerhört omtyckt spelare, individ och ikon.
– ”Ron” har varit en bra ambassadör både på och utanför planen under sin tid i ÖFK. Vi vill önska honom lycka till i sin fortsatta karriär, säger Adil Kizil, sportchef i Östersunds FK.
Ronald Mukiibi kom till Östersunds FK på lån från BK Häcken 2015, och där började den rödsvarta resan för mittbacken
-Jag har varit här riktigt länge så man får tänka tillbaka en bra bit. Men första intrycket som jag minns är när jag mottogs av dåvarande tränarna Graham Potter och Billy Reid, som hälsade mig välkommen i samband med att vi tog en lunch på Gamla Teatern i Östersund.
Innan tiden i ÖFK var jag först i Qviding FIF i Göteborg, för att därifrån sedan värvas av BK Häcken. Då jag kände att jag inte fick chansen i Häcken så tog jag ett beslut att jag ville gå på lån till Östersunds FK, som då spelade i Superettan, för att spela matcher och samla på mig erfarenhet och sen återvända till Häcken. Men så blev inte fallet, de slutade med att ÖFK köpte loss mig och jag stannade här i 7 säsonger.
Att flytta från Göteborg, staden jag ändå vuxit upp i till ”vinterstaden” Östersund var en stor omställning för mig iallafall när jag fick uppleva min första vinter i östersund med -25 grader. Men jag har alltid vetat att ibland måste man göra vissa uppoffringar som att lämna tryggheten där hemma för att nå sina mål, och det här var något jag behövde göra.
2015 så tog du ÖFK från Superettan till Allsvenskan. Hur var känslan då?
-När jag kom hit så hade jag hela tiden ett mål i mitt huvud att spela bra här, för att sedan visa för min dåvarande klubb där hemma att jag ska vara med o slåss om en startplats. Men sedan när vi tog oss upp så blev det en helt annan känsla. Hela ledarstaben här trodde på mig och dom ville verkligen ha kvar mig så att återvända till Häcken sågs inte längre som ett alternativ. Jag kände att det är här i Östersund hör jag hemma och det är här jag ska vara framöver.
Har du alltid trott att du skulle göra karriär som fotbollsspelare?
-Ändå sedan barnsben har jag alltid vetat det. Det är bara en känsla jag haft att jag ska bli professionell fotbollsspelare oavsett vad. Det är bara att fråga min familj och mina vänner och alla som gått i skolan med mig sen vi varit små. När vi hade namnskyltar på förskolan så la jag alltid till ett O så det skulle stå Ronaldo, som var min idol när jag var liten.
Jag har alltid varit uppmärksammad som ”fotbollskillen” så det har alltid varit en självklarhet för mig att välja denna karriär. Jag trodde däremot inte att jag skulle stanna på ett och samma ställe under en såhär lång tid om jag ska vara ärlig, Men tiden i ÖFK är inget jag någonsin ångrar. Utan motsatt, jag har trivts väldigt bra här. Såpass bra att jag förlängde en gång tidigare och jag är tacksam för den här resan jag har fått vara med på här.
Hur var det att få vinna Svenska Cupen?
-Man kände något just den dagen att vi kommer vinna det här. Vi hade tagit oss till final och vi tänker inte förlora och ge upp den här möjligheten. Det som betydde mest var att få ta en sådan titel till en fortfarande relativt liten klubb. Det var inte många som trodde att ”lilla” Östersund skulle slå IFK Norrköping i finalen.
Sedan så gick resan vidare ut i Europa och det var här vi skapade något som vi alltid kommer ta med oss. Vi trodde aldrig att vi skulle ut och sedan få möta ett lag som Arsenal i slutspelet. Men tanken fanns hela tiden, nu har vi vunnit detta, så vad ska vi bocka av här näst? Självförtroendet och motivationen ökade radikalt i och med medgångarna, och vi hade våran identitet som var så självklar i våran spelidé och vårat sätt att uttrycka oss på planen.
När man nu har haft tid att reflektera och kolla tillbaka på det vi har åstadkommit så finns ändå tanken att vi har gjort något väldigt stort. Hela Sverige följde vår resa och vi satte ÖFK på fotbollskartan i hela världen. Det pratas ju fortfarande i stan om vår resa och om våra vinster över storlagen. Det var inte så att vi inte trodde på oss själva, men det fanns inte på kartan att vi skulle kunna åstadkomma det vi gjorde från början, men vi lyckades.
Vilket minne kommer du mest ihåg från denna tid?
-PAOK hemma med Keitas räddning. Han offrade sitt liv för att vi skulle ta oss till Europa så alla borde tacka honom. När vi gick av planen i Tessaloniki så var det en tuff känsla, men vi visste att vi aldrig skulle ge upp detta förens det var över. Vi kan fortfarande vände det här tänkte vi, vilket vi sedan också gjorde. Vi hade hela tiden fötterna på jorden men hade samtidigt fått ett sånt sjukt självförtroende där vi trodde på det vi gjorde.
Sedan kom dagen vi skulle möta Arsenal på bortaplan. Vi hade förlorat hemma med 0-3 och skulle nu kliva in på en av världens finaste arena. När vi såg alla supportrar och hörde Jämtlandssången så var det en obeskrivlig känsla. Vi samlades i omklädningsrummet precis innan avspark och så som jag upplevde det så hade vi en känsla av att vi ska vinna det här för alla som tagit sig hit, och bara gå ut och njuta och ta vara på stunden. Vi går ut på planen, spelar 90 minuter och ger allt, för vi har inget att förlora.
Sedan så fick jag också göra det historiska första hemmamålet i Allsvenskan för Östersunds FK när vi mötte just BK Häcken. Så det var också ett väldigt stort minne som jag tar med mig.
Vad har ÖFK betytt för dig dem senaste åren?
-Egentligen allt. Det var tufft för mig igår att berätta om beslutet för alla och att jag vill rikta ett stort tack till alla spelarna och alla människor jag lärt känna här uppe genom åren och sist men inte minst supportrarna för min tid här och önskar alla det bästa i framtiden.
Jag har levt och andats fotboll sedan jag var liten. ÖFK har varit min klubb i sju säsonger. Här fick jag mitt genombrott i svensk fotboll. Klubben har betytt extremt mycket för mig. Jag ser bara tillbaka på tiden med positivitet och önskar all lycka till alla inblandade. Jag har inför varje match och varje träning gett allt jag kunnat. Jag kom hit som en ung man och har vuxit enormt mycket här uppe till en mer positiv och lugn människa. Jag hoppas att folk kan leta sig tillbaka till Jämtkraft Arena igen för att få uppleva fullsatta kvällar, för det är något jag i alla fall kommer ta med mig. Fullsatta läktare och en fin fotboll.
Dela artikel