”Att det har uppkommit ett flertal frågor med anledning av årets ordinarie respektive extra årsmöten har nog inte undgått någon. Att kärnfrågan avser vem som har rösträtt på föreningens årsmöten ser vi som särskilt allvarligt då enskild medlems rösträtt och möjlighet att göra sin röst hörd är en grundsten för föreningsdemokratin.
Vi, styrelsen i Östersunds Fotbollsklubb (”ÖFK”) samt styrelsen i Supporterföreningen Falkarna, har därför sedan cirka en månad tillbaka i tiden arbetat gemensamt för att tillsammans gå genom de frågor som uppkommit. Målsättningen med arbetet har varit att utifrån en genomlysning av ÖFK:s stadgar och hanteringen av årets årsmöten identifiera eventuella fel och brister samt skapa förutsättningar för en stabil grund för ÖFK:s fortsatta arbete framåt. I detta arbete har vi även tagit hjälp av juridiska experter på området.
Vi har kunnat konstatera att alla frågor tyvärr inte kan ges ett definitivt svar, men även att det har förekommit fel och brister i föreningens hantering av årsmötena.
Konstaterade brister
Det kan konstateras att reglerna för hur medlemmarna ska få del av kallelse till extra årsmöte inte har följts. Avseende det andra extra årsmötet har även noterats att kallelsen till sitt innehåll var bristfällig då den saknade information om att mötet avsåg förslag till nya stadgar. En stadgeändring är en fråga av väsentlig betydelse och skulle därför tydligt ha angetts i kallelsen.
Avseende det andra extra årsmötet ska även tilläggas att någon röstlängd aldrig fastställdes och att frågan om mötet var behörigt utlyst aldrig var uppe till beslut. Formaliafrågor som naturligtvis skulle hanterats under årsmötet.
Vem hade rösträtt vid årsmötena
Riktar vi sedan blicken mot huvudfrågan – vem som hade rösträtt – så ska samma rösträttsregler gälla vid ordinarie som extra årsmöte. Så har inte varit fallet vid årsmötena tidigare i år. Vid det ordinarie årsmötet tilläts de som var medlemmar 2018 och som erlagt medlemsavgift senast den 31 oktober 2018 att rösta, medans samtliga som var medlemmar och som hade betalat medlemsavgiften gavs rösträtt vid de extra årsmötena.
Vem hade då egentligen rösträtt? Vid tidpunkten gällande stadgar angav att medlemsavgiften skulle betalas senast den 31 oktober och att medlem som betalt förfallna medlemsavgifter var röstberättigad. Den oklarhet som uppstår, och där svar saknas i stadgarna, är vad som ska gälla för de personer som träder in som medlemmar och betalar medlemsavgift under perioden 1 november till och med datumet för aktuellt årsmöte. Går man tillbaka och tittar historiskt kan konstateras att frågan om vem som haft rösträtt inte har varit uppe till diskussion.
Intresset för föreningens årsmöten har under tidigare år varit högst begränsat (i vissa fall nästan obefintligt) och samtliga medlemmar som närvarat har getts rösträtt utan att det vid årsmötet gjorts någon närmare kontroll av datum för medlemskap respektive inbetald medlemsavgift. Det var först i år, med anledning av det väsentligt ökade intresset för ÖFK:s årsmöten, som frågan ställdes på sin spets och tolkningssvårigheterna blev uppenbara. Något som även resulterade i att det gick ut olika information inför årsmötena och dessutom sent inpå de extra årsmötena.
Baserat på den information som finns att tillgå, utformningen av ÖFK:s tidigare stadgar samt att det inte finns en medvetet utvecklad intern praxis går det tyvärr inte heller idag att med säkerhet ge ett uttryckligt svar på frågan om vem som var röstberättigad. Då rösträtten även har bäring på frågan om vem som var valbar, vill vi även nämna att det vid närmare kontroll har kunnat konstateras att varken Niklas Edbjörk eller Bo Ottosson var medlemmar i ÖFK den 31 oktober 2018, men däremot blev medlemmar 2019 och detta före att de valdes till styrelseledamöter.
Vägen framåt
Utifrån att årsmötet är föreningens högst beslutande organ och att årsmötesbesluten fattats med majoritet utan reservationer, tillsammans med hur ÖFK ändå historiskt har hanterat frågan om rösträtt, styrelsens rätt att tolka stadgarna och det faktum att ÖFK:s styrelse vid det första extra årsmötet var helt transparent avseende de tolkningssvårigheter och oklarheter som uppkommit avseende rösträtten, har vi gemensamt kommit fram till och beslutat att respektera de av ÖFK:s medlemmar fattade besluten.
Vad gäller vägen framåt känner vi dock ett ansvar för att säkerställa att vi skapar en ordentlig och stadig grund för det fortsatta arbetet med att bedriva och utveckla ÖFK:s verksamhet. Att situationer som nu varit för handen inte ska uppkomma igen. Vi kommer därför att omgående sätta samman en arbetsgrupp med uppgift att göra en ordentlig översyn och genomarbetning av ÖFK:s stadgar. Stadgarna är grunden för ÖFK:s verksamhet och även om stadgarna justerades genom det andra extra årsmötet tidigare i år återfinns fortfarande oklarheter i dess ordalydelse och tillämpning framåt.
Översynen av stadgarna ska avse samtliga delar, men med särskilt fokus på strukturen och rutinen för valberedningens arbete, hanteringen av kallelse till årsmöte och extra årsmöte samt rösträtten. Utgångspunkten för arbetet ska vara att ÖFK:s verksamhet ska genomsyras av demokrati, medlemsdelaktighet och transparens.
När förslag till nya stadgar är klart (senast under hösten 2019) kommer ÖFK:s styrelse att kalla till ett extra årsmöte för beslut om förslaget till nya stadgar samt även fyllnadsval till valberedningen. Detta för att säkerställa att det finns tydliga stadgar på plats inför kommande ordinarie årsmöte.
Vi ser nu framemot att tillsammans lägga ett gemensamt fokus på att skapa de bästa grundförutsättningarna för att göra ÖFK till en så bra förening som möjligt och med fokus på bedrivandet och utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.
Eventuella frågor avseende ovanstående är ni välkomna att ställa till ÖFK:s styrelseledamot Maria Wilén, som ni når via e-post maria.wilen@ostersundsfk.se alternativt telefon 0705-853218.”
Östersund den 2019-06-26
Styrelsen i Östersunds Fotbollsklubb & Styrelsen i Supporterföreningen Falkarna
Dela artikel